FRÅGA: En av våra medarbetare ansökte och fick under fyra månader tjänstledigt halvtid för studier. Ledigheten förlängdes därefter ytterligare tre månader utan att uppmärksammas av löne-administratören. Efter fyra månaders ledighet betalades därför på nytt lön som om hen arbetat heltid. Kan pastoratet nu kräva tillbaka den för mycket utbetalda lönen?
CHEFSJURIST ROBERT SVEC SVARAR: På arbetsmarknaden är det vanligt att den månadslön som betalas för en viss månad i sin helhet är preliminär. Justeringar av lönen för till exempel sjukfrånvaro eller övertidsersättning som inte kunnat beaktas görs då vid betalning av den preliminära lönen nästkommande månad.
För Svenska kyrkan finns i kollektivavtal bland annat regler om korrigering
av preliminärt utbetald lön. Avtalet innebär att arbetsgivaren har rätt att vid senare avlöningstillfälle avräkna det som arbetstagaren erhållit för mycket.
Korrigeringen ska äga rum i så nära anslutning till att arbetstagarens skuld uppstod. Har korrigering inte skett inom fyra månader ska arbetsgivaren den femte månaden kontakta arbetstagaren för att diskutera hur återbetalning ska ske.
För Svenska kyrkan finns i kollektivavtal bland annat regler om korrigering av preliminärt utbetald lön.
FRÅN DET FÖRHÅLLANDET att arbetsgivaren betalar preliminär lön skaåtskiljas den situationen att arbetsgivaren misstag betalar ut för mycket lön som inte i sig är hänförligt till att lönen utbetalas preliminärt. Detta kan inträffa, såsom nu förefaller vara aktuellt, om studieledighet halvtid inte registrerats i lönesystemet.
Som huvudregel är då arbetstagaren visserligen återbetalningsskyldig, men arbetsgivarens möjligheter att kräva in beloppet är begränsad enligt lagen om arbetsgivares kvittningsrätt (kvittningslagen).
En ovillkorlig möjlighet för arbetsgivaren att mot arbetstagarens lön kvitta felaktigt utbetald lön har ansetts slå alltför hårt mot arbetstagare som mottagit och förbrukat beloppen i vad som brukar kallas god tro, det vill säga om arbetstagaren varken insett eller borde inse att löneutbetalningarna var felaktiga.
HURUVIDA ARBETSTAGAREN varit i god tro eller inte kan enligt rättspraxis
vara beroende av hur lönebeskeden varit utformade, om avlöningsförhållandena
varit svåra att överblicka, om arbetstagaren efter kontakt med arbetsgivaren fått besked om att lönen varit rätt beräknad samt om den felaktiga lönen borde föranlett arbetstagaren att närmare granska lönebeskedet.
I den situationen att en arbetstagare fått heltidslön i stället för halvtidslön
har hen emellertid inte ansetts vara i god tro. Det är viktigt att kvittning sker
på rätt sätt eftersom en arbetsgivare kan bli skadeståndsskyldig vid felaktig
kvittning. Avdrag genom kvittning kan enligt kvittningslagen ske genom frivillig kvittning eller genom tvångskvittning. Vid frivillig kvittning krävs det att arbetstagaren medger kvittning.
Som huvudregel är arbetstagaren visserligen återbetalningsskyldig, men arbetsgivarens möjligheter att kräva in beloppet är begränsad enligt lagen om arbetsgivares kvittningsrätt (kvittningslagen).
VID TVÅNGSKVITTNING UTAN arbetstagarens medgivande krävs att fordranär klar och förfallen; arbetstagaren får alltså inte bestrida kravet i sig. Dessutom måste arbetsgivaren från Kronofogdemyndigheten inhämta besked om hur stor del av lönefordran som är skyddad mot kvittning för att tillgodose arbets-tagarens och hens familjs försörjning samt eventuell underhållsskyldighet.
Arbetsgivaren ska enligt kollektivavtalet informera arbetstagaren om
misstaget. Uppnås inte enighet om återbetalning ska arbetsgivaren i skriftligt krav om återbetalning underrätta arbetstagaren om att hens fackliga organisation har rätt till tvisteförhandling i frågan.
Arbetsgivaren ska enligt kollektivavtalet informera arbetstagaren om misstaget.
