Nytänk gav säsongare arbete hela året

Svenska kyrkans verksamhet är i stor utsträckning beroende av ett
tusental säsongsanställda som sköter kyrkogårdarna under sommarhalvåret. Dilemmat är att man inte har samma arbetskraftsbehov
vintertid, som sommartid när gräsmattor och rabatter ska skötas.

Problemet är att anställningsformen säsongsanställning innebär
en otrygghet för såväl arbetsgivare som anställda. Säsongsanställde
kyrkvaktmästaren Johan Ennefors i Knista församling i Strängnäs stift fick inte ihop livet med en ständig oro över försörjningen vintertid.
– Det var för stor stress. Jag sa upp mig efter två år, för det funkar
inte att gå runt och inte veta hur mycket pengar man får på vintern när man har tre barn och hus. Det var en väldigt otrygg och svår sits att vara i, berättar Johan.

DET SÅDDE ETT FRÖ hos kyrkogårdschefen Agneta Sigbjörnsson.
Nu har församlingens tre säsongsanställningar gjorts om till tillsvidareanställningar på 80 procent - kombitjänster där man jobbar
både utomhus, på kontor och vid gudstjänster.
– Jag behövde en extra resurs på administration, och det behövdes
även hjälp med gudstjänster och snöberedskap vintertid. Johan
samordnar även arbetsinsatser efter verksamhetens behov.
Det underlättar för oss som arbetsgivare att inte behöva anställa och
lära upp nya säsongsarbete varje vår. Vi vill ju behålla våra vaktmästare,
och nu vi slipper ta in vikarier vintertid för bland annat snöberedskap, säger Agneta.

DEN NYA ANSTÄLLNINGSFORMEN infördes i januari 2023. Sedan
dess jobbar kyrkvaktmästarna 100 procent från 15 april till 15 november. Under vintern jobbar de i stället 50 procent – men de har 80 procents lön under hela året.
För Johan har förändringen inneburit att han nu kan jobba kvar på drömjobbet.

– Det är perfekt! Allting blev bättre för mig sedan jag blev tillsvidareanställd. Jag får mycket tid med barnen och det underlättar
vardagen. Föräldrapenningen blev flera tusenlappar bättre. Det påverkar pension och SGI, jag har möjlighet att ta lån och slipper bli jagad av arbetsförmedlingen vintertid.
Ytterligare en fördel är att det blir en kontinuitet i arbetslaget.
Kyrkvaktmästarna är en del av gänget hela året, medan man som
säsongare lätt blir utanför.

DEN STORA FÖRDELEN för församlingen
är att de har fler resurser
vintertid, och därmed kan klara
enklare ombyggnationer och
underhåll själva. Det blir också
lättare att få ihop semesterschemat.
– Ekonomiskt finansieras
lösningen genom att vi nu inte
behöver ta in vikarier vintertid.
Det innebär en viss ökad kostnad,
men vi får andra vinster som underlättad
administration och den
trygghet det ger våra medarbetare
att ha en årsanställning, säger
Agneta.
Hennes råd till andra församlingar
är att tänka lite ”utanför
boxen”, och inte vara låst vid
enbart vaktmästarrollen.

GUNNAR FAST, RÅDGIVARE och förhandlare på Skao, leder en
arbetsgrupp inom Skao som hjälper församlingar att omvandla
säsongsanställningar till helårsarbete. 
– Vi för en dialog med fackförbunden Kommunal och Vision kring hur vi bäst löser detta med anställningsvillkor, löneutveckling och kollektivavtal. En nyckel i detta är att den fackliga organisationen går med på årsarbetstid, vilket innebär att du ska jobba dina timmar under ett helt år.
Då kan du jobba mindre vintertid och mer sommartid, men det kräver
större flexibilitet och innebär fler arbetsuppgifter. Ju fler strängar
du har på din lyra, desto bättre förutsättningar har du att lyckas.
– För församlingarna är det en styrka att erbjuda jobb tillsvidare
på heltid eller deltid i stället, menar Gunnar.

LÄSTIPS!
I Skao:s folder Årsarbetstid, teori och praktik, kan du läsa mer helårsanställningar samt heltidsanställningar.
Den redogör för gällande regler och centrala kollektivavtal samt olika
faktorer som kan vara relevanta att ta hänsyn till vid upprättande av
ett lokalt avtal om årsarbetstid.

Text: Sofia Zetterman. Detta reportage har tidigare publicerats i den tryckta versionen av medlemstidningen Ducatus, nr 1/2024.