Att veta säkert om en medarbetare har problem med alkohol, droger eller läkemedel kan vara svårt. Ofta syns de uppenbara tecknen när det redan gått för långt. – Det bästa är att agera redan när man upptäcker små förändringar i beteendet, säger Magnus Nyqvist, expert inom skadligt bruk på Alna, en del av Feelgood.
Koncentrationssvårigheter, mer stresskänslighet och problem med att passa tider. Det kan vara några av de första signalerna på att någon har ett riskbruk eller skadligt bruk. Att en medarbetares beteende förändrats kan dock även vara tecken på stress, sömnsvårigheter, separation, sjuka barn eller annat som kan vara tufft i vardagen.
– Som arbetsledare är det en utmaning att navigera i det här. Att jobba förebyggande handlar om att fånga upp medarbetyaren på ett tidigt stadium, men för den skull ska vi inte leta efter skadligt bruk och förutsätta att det är det som är problemet, säger Magnus Nyqvist.
Våga vara chef ! Ta ditt arbetargivaransvar, var trygg och säker oavsett vilka konsekvenser det får.
– Det är inte ovanligt att chefer går in i rollet som både åklagare, som letar bevis och avkräver ett erkännande, och psykolog som ska ge goda råd.
Det här, menar Anders Nyqvist, leder inte någon vart. I stället är det bättre att finnas där som stöd och support, och att i första hand fokusera på arbetet och arbetsuppgifterna för att undvika att bli personlig och därmed riskera att medarbetaren känner sig anklagad.
– Det är lättare att tala om sig själv som arbetsgivare och att säga: ”Som chef förväntar jag mig att du kommer i tid för att du ska hinna med dina uppgifter.” Det är också viktigt att göra klart vilka krav och skyldigheter ni båda har. Börjar vi nysta i den änden, hur medarbetaren fungerar på jobbet, och inte i frågan om hur mycket han eller hon dricker, så har vi en bra början.
REDAN HÄR KAN Alna kopplas in för rådgivning eller för att boka in ett första samtal för en utredning. På Alnas hemsida finns även en checklista som arbetsgivaren kan använda sig av om man misstänker att något inte står rätt till. Med hjälp av checklistan kan man samla ihop signalerna mansnappat upp och få tips på hur man ska agera. Som arbetsledare ska man alltid eftersträva att arbeta förbyggande, både på grupp- och individnivå.
– Jag rekommenderar att ha en tydlig policy som är kommunicerad till medarbetarna. Det är ju olika i olika branscher; vissa har en tillåtande
alkoholkultur och andra inte. Svenska kyrkan har det inte, men samtidigt kan en kultur som värnar medmänsklighet och omsorg leda till att man möjliggör och ursäktar ett fortsatt beteende, säger Magnus Nyqvist.
Förslag till alkohol och drogpolicy
Ett förslag till policy finns i webbhandboken Vera.
Att jobba förebyggande handlar om att fånga upp medarbetaren på ett tidigt stadium.
Var uppmärksam på förändringar
- Beteendeförändringar kan vara tecken på skadligt bruk, tidigare ofta kallat missbruk. Som arbetsgivare är det viktigt att försöka se helheten. Det kan vara svårt att se skillnaden på förälskelse, allvarlig stress eller depression. Tala med dina medarbetare – och lyssna. Det viktiga är att reagera och agera, inte ställa diagnos.
- Varningstecken för alkoholmissbruk kan var koncentrationssvårigheter, att medarbetaren tänjer på flextiden, upprepad korttidsfrånvaro eller tillfällig frånvaro och spritlukt.
- Blandmissbruk är vanligt. Varningstecknen är samma som för alkohol och kan dessutom vara rödögdhet, hyperaktivitet och pupillförändringar.
NÄR DET GÄLLER att förebygga på individnivå handlar det att som chef se sina medarbetare, att vara närvarande och tydlig i sin roll och sin kommunikation.
– Våga vara chef! Ta ditt arbetargivaransvar, var trygg och säker oavsett vilka konsekvenser det får. Det är inte ett lätt samtal att ta som chef om man misstänker att någon har ett skadligt bruk, och för att underlätta är det viktigt att redan från början ha en struktur med regelbundna avstämningar med medarbetarna.
– Kanske en gång i månaden, så att det blir ett naturligt inslag. Då blir det inte så konstigt att fråga hur någon mår, om det är något i arbetssituationen som inte fungerar eller i privatlivet som påverkar arbetet. Då känner sig medarbetaren sedd och kommer att reflektera över vad chefen sagt. Kanske resulterar redan det första samtalet i att medarbetaren förändrar sin situation. Om inte, kan man alltid kontakta Alna för både utredning och behandling av individärenden.
Ungefär var femte medarbetare har ett riskbruk av alkohol.
– Det är ganska många, konstaterar Magnus Nyqvist. Ångest, depression, sömnsvårigheter och stress är några av de hälsomässiga konsekvenserna av att dricka för mycket.
Alnas checklista
På Alnas hemsida finns en checklista för att identifiera och beteenden på riskbruk, skadligt bruk eller beroende.
Kom ihåg att tidiga signaler även kan vara vara tecken på att medarbetaren inte mår bra på grund av andra orsaker. Listan består av 31 frågor där varje svar ger ett antal poäng. Höga poäng indikerar att det finns en problematik och ju högre poäng, desto större allvarlighetsgrad i signalen och den eventuella misskötsamheten. Den totala poängen avgör vilket förslag till åtgärd som chefen får.
LÄGGER MAN SAMMAN alla beroendeframkallande substanser och beteenden,det vill säga alkohol, illegala narkotiska preparat, läkemedel och spel om pengar, har ungefär 12–14 procent av den arbetsföra befolkningen ett skadligt bruk.
– Det är vanskligt att säga att vissa branscher sticker ut, men vi ser tydligare fall av skadligt bruk inom hotell- och restaurang. Dels är tillgängligheten på exempelvis alkohol stor, dels kan branschen locka dem som redan har ett riskbruk.
Vad gäller Svenska kyrkan som arbetsgivare, säger Magnus Nyqvist att det är rimligt att anta att en så stor organisation uppfyller statistiken.
– En riskfaktor som jag kan se inom kyrkan är att det inte finns någon tydlig gräns mellan fritid och arbete, och att man jobbar både helg och vardag. Vi vet att den typen av anställningar kan leda till stress, och vi vet att om man dricker alkohol när man är stressad upplever man en större lugnande effekt än när man inte är stressad. Konsekvensen kan bli sömnsvårigheter, och därför kanske man fortsätter att dricka. Här är det svårt att veta vad som till slut är hönan och ägget.
ATT SVENSKA KYRKAN har det tufft ekonomiskt kan också innebära en risk.
– Man är väldigt utsatt på en arbetsplats som behöver göra sig av med anställda eller plötsligt genomgår stora förändringar på grund av att pengar måste sparas. Allt detta kan göra att man vill hitta ett sätt att självmedicinera.
– Men självmedicinera kan man också göra på ett positivt sätt – genom att ta pauser, äta ordentligt och vara fysiskt aktiv – men i stället är det vanligt att vi tar kortare lunchpauser, dricker mer koffein och använder mer nikotin. Det handlar inte om att vi inte har kunskapen – utvecklar vi ett beroende blir hjärnan kidnappad, och då behöver vi förändra livsmönster. Det tar tid och är utmanande och troligen får vi återfall längs vägen. Därför är det viktigt att ta de första signalerna på allvar.
Text: Viktoria Hansén
Ducatus på webben kompletterar den tryckta medlemstidningen Ducatus. Den både återpublicerar tryckt material och producerar eget, exklusivt för webben.
Ducatus i tryckt version utkommer med fyra nummer per år. Den ingår i medlemsavgiften till Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation.