Vårda rösten för att den ska hålla

Som specialistlogoped inom röstområdet tar Karin Huss emot patienter som brottas med någon form av röststörning. Det kan handla om heshet, förhöjt harklingsbehov för att man uppfattar att något sitter i halsen och svårigheter att höras i bullriga miljöer.  

Mot bakgrund av att mäns stämband svänger runt 100 gånger per sekund vid tal och kvinnors runt 200 gånger, så är det enkelt att förstå att höga röstkrav i jobbet kan leda till miljontals stämbandssvängningar under en arbetsdag, överbelastning och att steget till röststörning av något slag inte är så långt. 

– Inom fysisk arbetsmiljö pratar vi mycket om belastningsergonomi, menar Karin Huss. Vi har olika hjälpmedel för att exempelvis undvika tunga lyft eller felaktig arbetsställning vid dator. Däremot pratar vi mindre om röstergonomi, som ju faktiskt kan ses som en undergrupp till  belastningsergonomi. Ett för många kanske lite okänt begrepp som omfattar alla åtgärder som förbättrar talkommunikation mellan talare och lyssnare.

Karin Huss utgångspunkt och vision är, att för de yrkesgrupper som arbetar mycket med rösten som redskap, borde röstergonomi ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet. För intresserade finns en checklista om just detta framtagen av Arbetsmiljöverket (se ruta intill).

– Den har mer än tio år på nacken, men innehållet är aktuellt än idag. Om rösten utgör ett arbetsredskap så är det enligt mitt sätt att se inte ett individuellt problem att den ska hålla. Jag vill uppmuntra till dialog mellan arbetsgivare och arbetstagare i denna fråga. Jag vill rekommendera arbetsgivare att bjuda in logopeder till arbetsplatsen för att hjälpa till med röstergonomiska kartläggningar, utbildning inom röstergonomi och för anpassade förbättringsförslag för dem som har höga röstkrav på arbetet. Förebyggande röstträning är också något som bör erbjudas till de yrkesgrupper som talar mycket i sitt jobb.

Inom Svenska kyrkan finns flera yrkesgrupper som använder rösten som ett arbetsredskap, exempelvis präster, körledare, administratörer sitter mycket i telefonsamtal samt pedagoger för att nämna några grupper mer specifikt.  

– Redan på 1800-talet omnämndes något som brukade kallas prästhalssjukan, fortsätter hon.

Vad är det som riskerar att slita på våra röster och vad går att göra åt det? 

–Mycket, blir Karin Huss rappa svar. 

All luft passerar våra stämband, vilka består av muskel, ligament och slemhinna. Stämbanden kommer lättare i svängning om slemhinnan är fuktig jämfört med om den är torr. Karin rekommenderar en luftfuktighet på åtminstone 25 procent för att stämbanden ska fungera bra. 

Luften som vi andas bör vara ren och ventilationen god. Dammpartiklar och kemikalier kan reta och störa röstfunktionen. Drag och kyla riskerar att göra att vi spänner oss vilket kan leda till spänningar i exempelvis nacke och uppdragna axlar vilket är ogynnsamt för rösten.

Att till varje pris vara effektiv och exempelvis ha för vana att planera in telefonsamtal ”medan jag ändå bara ska ta bilen mellan punkt A och B” kan slita oerhört på rösten då du hela tiden måste överrösta kupébullret. Det är viktigt att rösten ibland får vila. 

– Mikrofon vid möten handlar inte enbart om tillgänglighet, fortsätter hon. Utan mick riskerar du att prata med högre frekvens och intensitet och det belastar stämbanden då de tvingas sträcka sig och slå hårdare mot varandra.  

För framförallt logopedmottagningens patienter finns appen Rösthjälpen. Visst innehåll finns öppet för andra intresserade; allmänna råd för alla som har rösten som arbetsredskap och övningar i exempelvis hållning, avspänning, vilo- och talandning, flödes- och resonansövningar.  

– Rösten är ett rörelseorgan precis som exempelvis en höger- eller vänsterarm. Jag skulle önska samma vilja att förebygga röststörningar som exempelvis musarm, avslutar hon.  

Text: Lotta Person 240305