I Kalix församling tar de ofta in ungdomar när det behövs extra hjälp. Särskild visstidsanställning, Säva, har gjort att det blivit mer noga med att räkna timmar och att arbetstillfällena fördelats med ett rättviseperspektiv.
En bokhylla blev William Fors väg in i kyrkan, nu funderar han på att kanske bli präst. Riktigt så enkelt är det inte, men som en av många andra ungdomar som missade konfirmationen i och med covid-pandemin hade han nästan tappat kontakten med kyrkan. När församlingen behövde hjälp att skruva ihop några hyllor upptäckte han en ny gemenskap.
– Jag hade aldrig tänkt på att det gick att jobba inom kyrkan om det inte var som präst. När jag fick jobbet trodde jag att jag skulle stå i kyrkan på något sätt, men i stället handlade det om att bygga saker. En av de grejerna jag gillar med jobbet är att jag får göra många olika saker, säger han.
Han har hunnit med en hel del under sin tid i församlingen. Allt från att vattna blommor till att sortera ett bibliotek. Mycket av jobbet har varit av social karaktär, som att hjälpa till vid en klädbytardag, vara fikavärd vid barnens luciafirande eller stötta under veckans taco-kväll.
– Många av våra medlemmar tycker att det är roligt att vi har unga människor som jobbar hos oss och de andra i personalen blir så glada när William kommer, dessutom är det föredömligt för andra ungdomar, säger Hanna Johnselius, kyrkoherde, Kalix församling.
Som ganska nytillträdd kyrkoherde har hon ingen större erfarenhet av de tidigare LAS-reglerna, men tycker inte att de nya ställer till några större problem i verksamheten. Visst är de extra noggranna att samma person inte sätts på tre olika pass samma månad, då resterande dagarna under månaden också räknas som arbetstid, men framför allt har de fortsatt som tidigare med att ge många olika personer möjlighet att testa på att arbeta inom kyrkan.
– Redan tidigare ville vi ha en spridning på vilka ungdomar vi tar in för punktinsatser så att det inte blir att vi alltid går till samma. Vi har några stycken som gärna är här så vi delar upp arbetet mellan dem, säger Hanna Johnselius.
Fotograf: P Älvstrand
Även i de fall då personer hoppat in under en längre period som ungdomsledare, har det inte varit några större problem med LAS-dagarna.
– Eftersom vi jobbar mycket med ungdomar händer det mycket annat i deras liv samtidigt. Även om en person har jobbat väldigt mycket under ett år ska de kanske ändå i väg och plugga eller något nästa år, säger Hanna Johnselius.
Fotograf: P Älvstrand
För henne har den här typen av ”timmisar” varit ett perfekt sätt att få saker gjorda som ingen annan hinner med och samtidigt erbjuda en ny väg in i kyrkan.
– Ofta använder jag det här lite som en rekryteringsgrej. Det här är ett sätt för att nå fler ungdomar och erbjuda en väg in i kyrkan som inte är den klassiska vägen genom konfirmation. Man måste inte vara kyrklig för att få ett jobb i kyrkan, men det är ett sätt att kanske till slut bli kyrklig, säger Hanna Johnselius.
